Vi välkomnar ny medlem i Flisbergen

Ny medlem i Flisbergen Föreningen Fritidsområdet Flisbergen

Sammanfattning av medlemsmötet 11 oktober

Vatten – högsta prioritet Föreningens sommarvatten är fortsatt en av styrelsens viktigaste frågor. Under de senaste tio åren har vi haft återkommande problem med vattenkvalitet och driftsäkerhet. Två huvudsakliga orsaker har identifierats: · Inträngning av mark- och ytvatten i borrhålen · Begränsade investeringar och bristande löpande underhåll I somras upptäcktes ytterligare ett allvarligt problem: Flera fastigheter med egen brunn har fortfarande öppna anslutningar till både privat- och föreningsvatten – vilket är absolut förbjudet. Detta utgör en stor risk och kan leda till att föreningen mister rätten att agera som vattendistributör. Inför årsmötet kommer styrelsen att ta fram konkreta åtgärdsförslag för att lösa detta. Under tiden är det viktigt att: · Alla med egen brunn meddelar detta till vatten@flisbergen.se (många har redan gjort det). En lista över fastigheter med privatbrunn kommer att sammanställas. · En certifierad rörmokare anlitas för att kontrollera eventuell sammankoppling mellan systemen. Om en koppling finns – anmäl det till samma e-postadress. Teknisk genomgång och framtida investeringar: Våra vattenfogdar har under sommaren och hösten anlitat två oberoende experter med goda referenser. Dessa har granskat pumphus, borrhål och tekniska lösningar. Vi har även utbytt erfarenheter med grannföreningar, vilket visat att deras kostnader för drift och underhåll ligger betydligt högre än våra. För att kunna säkra ett stabilt och godkänt dricksvatten krävs både större investeringar och en utökad underhållsbudget. En preliminär åtgärdsplan och budget är under arbete och kommer att presenteras inför årsmötet. Tidiga beräkningar pekar på investeringar på 200 000 – 300 000 kr under nästa år – eventuellt mer, om installation av filter (t.ex. sand- och UV-filter) blir nödvändig. Beslutade åtgärder hösten 2025: Följande investeringar har redan beslutats och finansieras via föreningens reservfond: · Höjning av foderrör i borrhålsbrunnen för att minska risken för ytvatteninträngning · Slamsugning av båda borrhål – en metod som tidigare gett goda resultat · Tryckspolning av vattensystemet (om möjligt) 2/3 · Installation av Aqvify i båda borrhål, vilket möjliggör digital övervakning av vattennivå, inflöde och förbrukning via app Vintervatten – tappstället fortsatt stängt · Styrelsen har beslutat att även kommande vinter inte öppna vintervattentappstället vid pumphuset. Beslutet grundar sig på tidigare erfarenheter och de utmaningar som varit kopplade till driften under vintertid. Vägar – ökat fokus på underhåll Föreningens grusvägar är i behov av både underhåll och investeringar. Styrelsens vägansvariga har inhämtat information från grannföreningar. Ett exempel är Fjällbostrand, där man för 5–6 år sedan hade liknande problem, men idag har grusvägar i mycket gott skick efter investeringar på 80 000–150 000 kr per år. Föreningen kommer att ta fram flera åtgärdsförslag med tillhörande budget, som presenteras i god tid före årsmötet. Ett förslag innebär att vi nästa år prioriterar de mest eftersatta sträckorna, exempelvis: · Gamla infarten · Tallvägen · Vägsvackan på Mossvägen Beräknad investering för hösten 2026: cirka 100 000 kr. Flisviken – steg för steg framåt Utvecklingen av Flisviken fortskrider enligt plan: · Sommarvatten är framdraget till bastudäcket · Flisvikens brygga med badstege invigdes i augusti · Trädäck med trappa till bastun färdigställdes samma månad Under vintern kommer styrelsen att undersöka regler och riktlinjer för hantering av duschvatten. Total budget för Flisviken: 400 000 kr Kvarstående investering: Bastubyggnad, budgeterad till 115 000 kr (bygglov gäller i två år). 3/3 Notera: Banken drog tillbaka sitt tidigare godkända lån på 200 000 kr. Styrelsen valde då att finansiera årets investeringar med egna medel genom att skjuta upp andra planerade utgifter. Kommunikation – behov av nya lösningar Styrelsen strävar efter en tydlig och tillgänglig kommunikation med alla medlemmar. I dagsläget är e-post vårt huvudsakliga verktyg. Vid brådskande ärenden har chatten "Viktiga meddelanden" i Messenger använts. Observera: Från och med den 10 oktober har Meta stängt ner gruppchattar i Messenger. Detta innebär att både "Trevliga chatten" och "Viktiga meddelanden" upphört att fungera. Styrelsen undersöker nu en enhetlig och långsiktig lösning för digital kommunikation inom föreningen. Medlemsavgifter – nuläge och framtid Från och med verksamhetsåret 2025/2026 har medlemsavgiften höjts från 1 500 kr till 2 000 kr per år. Som jämförelse: Fjällbostrands medlemsavgift ligger på 4 500 – 4 800 kr/år. För att täcka investeringar och komma ikapp med eftersatt underhåll (vatten och vägar) samt fortsatt utveckling av området, räknar vi med ett investeringsbehov på ca 500 000 kr under de kommande två åren. Detta kommer att innebära ytterligare höjningar av avgiften de närmaste åren, innan vi når en nivå som gör underhåll och utveckling hållbart över tid. Föreningen Fritidsområdet Flisbergen

Vikten av ett godkänt avloppssystem

Har du ett godkänt avlopp? Bra, då behöver du inte läsa den här nyheten utan kan istället klicka dig nedåt till nästa nyhet. Har du inte det? Då är denna nyhet något för dig. Därför är det viktigt Om fastigheter inom området saknar fungerande eller väl underhållna avloppslösningar ökar risken för att föroreningar når föreningens dricksvattentäkt och dina grannars privata brunnar. Därför behöver följande risker beaktas: Om orenat eller bristfälligt renat avloppsvatten släpps ut (t.ex. via stenkista, otillåten infiltration eller otät slamavskiljare) kan följande ämnen tränga ner i grundvattnet: – bakterier (t.ex. E. coli, koliforma bakterier) – virus – nitrater och kemikalier Miljöbalkens regler om avloppsutsläpp och avloppsanläggningar: Miljöbalken (SFS 1998:808) är tydlig. All hantering av avloppsvatten får inte riskera att skada människors hälsa eller miljön, oavsett anläggningens utformning eller ålder. Nedan följer de mest relevanta bestämmelserna. Förbud mot utsläpp som kan förorena mark eller grundvatten Miljöbalken 9 kap. 7 § • Utsläpp av avloppsvatten räknas som miljöfarlig verksamhet. • Det är förbjudet att släppa ut avloppsvatten på ett sätt som kan innebära skada eller olägenhet. Exempel: • stenkistor • otillåtna eller bristfälliga infiltrationer • otäta eller felaktiga avloppslösningar • andra utsläpp som riskerar att påverka dricksvatten, inklusive föreningens och privata brunnar Miljöbalken 2 kap. – Hänsynsreglerna 2 kap. 2 § – Kunskapskrav Fastighetsägaren måste ha tillräcklig kunskap om sin avloppsanläggning för att undvika skada på miljö eller hälsa. 2 kap. 3 § – Försiktighetsprincipen Redan risken för förorening innebär att en åtgärd kan vara förbjuden. 2 kap. 7 § – Val av plats och teknik Fastighetsägaren måste välja en avloppslösning som fungerar tekniskt på den aktuella platsen. Om marken inte klarar infiltration är det inte tillåtet att använda infiltration — även om anläggningen är äldre eller egenbyggd. Tillsynsmyndighetens befogenheter Miljöbalken 26 kap. Kommunen kan med kort varsel: • förelägga fastighetsägare att åtgärda bristfälliga anläggningar • förbjuda användning av anläggningar som riskerar att förorena grundvatten • utfärda vite vid uteblivna åtgärder Miljöbalkens mål om grundvattenskydd Miljöbalken 1 kap. 1 § Miljöbalkens mål är att skydda: • människors hälsa • mark och vatten • grundvattenresurser Utsläpp av orenat eller bristfälligt renat avloppsvatten i ett område med gemensam dricksvattentäkt strider mot denna princip. Grundvattenskydd är en central del vid bedömning av små avlopp. Rekommenderat avloppssystem (BDT och WC) För att minimera riskerna för förorening av grundvattnet rekommenderar föreningen att varje fastighet använder ett av Norrtälje kommun godkänt avloppssystem för: • BDT-vatten (bad, disk och tvätt) • WC-avlopp (för fastigheter där WC finns) Nedan följer några vanliga påståenden inklusive svar 1. Vi använder så lite vatten, det är nästan inget vi häller ut i avloppet Svar: Det spelar ingen roll. Många små utsläpp blir tillsammans ett stort problem. Detsamma gäller över tid, efter några år blir det en ansenlig mängd även från dina små utsläpp. Om du eller dina grannar har en egen brunn så finns även risk för att utsläpp påverkar vattenkvaliteten. Det räcker inte med att använda miljövänliga produkter, eller använda lite vatten, du behöver ha ett godkänt reningssystem. Flera små utsläpp ger tillsammans en lokal påverkan på miljön, djurlivet och även ditt eget och dina grannars dricksvatten. 2. Vi använder bara miljömärkta diskmedel och miljömärkta produkter, så därför är det ingen större fara. Svar: Nej. Miljömärkta produkter är mindre skadliga än andra, men det är inte samma sak som att de är ofarliga, och definitivt inte kemikaliefria. Ditt avloppsvatten kan dessutom fortfarande innehålla fosfor, kväve, organiskt material, bakterier, läkemedelsrester och kemikalier från kosmetika såsom smink, handkräm mm. Om ditt vatten släpps ut i en stenkista, i ett otillräckligt filtersystem eller rakt ut i marken så når dessa förorenande ämnen ändå naturen. Och efter ett tag så når de havet och dricksvattnet. Marken har en begränsad förmåga att rena. 3. Det är bara vatten från handtvätt, dusch och diskning (BDT), inte från toaletten Svar: Även vatten från BDT-anläggningar innehåller organiskt material, näringsämnen, mikroorganismer mm som måste renas. Utsläpp utan godkänd anläggning kan skada både miljö och hälsa. Om du eller dina grannar har egen brunn så kan det förorena dricksvattnet. 4. Vi släpper inte ut direkt i naturen, vi har en stenkista Svar: Det är fortfarande varken lagligt eller miljömässigt acceptabelt. Mark- och miljö-överdomstolen har fastslagit att stenkistor inte uppfyller dagens krav på rening av avloppsvattnet. Även om du har en stenkista så måste du utreda, anmäla och åtgärda enligt kommunens krav. Länkar för att komma igång: https://avloppsguiden.se/ https://www.norrtalje.se/info/bygga-bo-miljo/vatten-och-avlopp/enskilda-avlopp/ Föreningen Fritidsområdet Flisbergen

Visa fler nyheter